Ny fas i programmet – bloggen stängs ner

Denna blogg stängs nu ner men arbetet fortskrider, både genom fortsatt utvecklingsarbete, andra spridningskanaler samt författande av en slutrapport. Dessutom pågår planering av en spridningskonferens som kommer äga rum våren 2017. För mer information kontakta Anette Hamerslag, anette.hamerslag@huddinge.se, telefonnummer: 08-535 360 68.


Var beredd på svackan!

På vårens konferens lyfte Inger Fält ledarskapets betydelse vid implementeringsarbete. Hon beskrev en risk som skildrats av professor emeritus Michael Fullan – implementeringssvackan. Det är inte ovanligt att det går knackigt i början av ett förändringsarbete och implementeringssvackan är en förklaring.Q-BUF-implementeringssvacka2

Ambitionen med ett utvecklingsarbete är vanligen att förbättra resultat och/eller egen kompetens, men eftersom det handlar om att arbeta på ett annat sätt än tidigare innebär det att man till en start tappar i både ock. Detta kan få mycket negativa följder för motivationen. För att man ska orka ta sig igenom denna övergångsperiod är det oerhört viktigt att chefer och ledare hanterar situationen på ett klokt sätt. Första steget är att inse att implementeringssvackan existerar och bara det gör ofta stor skillnad. På så vis behöver man inte försöka överbrygga det glapp som upplevs för att man jämför sig med en myt. Istället kan man använda sin energi till att först arbeta med att återfå resultat på samma nivå som tidigare och därefter låta de nya rutinerna man implementerat leda till ett verkligt högre resultat. Skickliga ledare kan bidra till att öka lutningen på linjen så den blir brantare och att återhämtningsperioden kortas ner.

Känner ni igen er? Hur har implementeringssvackan märkts i förändringsarbeten hos er? Och vad har ni för idéer för att påskynda så man kan komma ur den så snart som möjligt?

Boktips: Fullan, Michael (2013). Rörligt ledarskap. Den magra vägen till förändring. Lund: Studentlitteratur.


Fjäril och feedback

Fjärilen som symbol för denna blogg och pågående utvecklingsarbete är ett exempel på skapande i en av de deltagande förskolorna här i Huddinge. Den har dessutom en rik symbolik:
– Från puppa till fjäril: utveckling och lärande för såväl barn som verksamhet
– Lek och lärande: nära koppling däremellan
– Relationellt perspektiv: fjärilen har skapats i samspel mellan flera barn
– Mönster: något som skapas av alla i verksamheten och som vi ofta söker efter vid analys- och kvalitetsarbete

Ni har väl föresten sett denna film om skapandet av just en fjäril och vikten av feedback? Feedback som är så centralt för all utveckling.


Skilj på uppföljning och utvärdering och låt oss överraskas!

Begreppen uppföljning och utvärdering är sammanlänkade med varandra och är viktiga delar i kvalitetsarbete, men blandas ofta ihop. Skillnaderna är värda att uppmärksammas eftersom risken annars är stor att bedömningar görs för snabbt, oreflekterat och ogrundat. I Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i skolväsendet finns följande definitioner:

Uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat.

En utvärdering utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen, men innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.

Ett led i att skapa en professionell förskola är att samla in saklig information om verksamheten och om barns kunnande innan analys, värdering och bedömning av verksamheten tar vid. På så vis öppnar vi upp för möjligheten att bli överraskade, få aha-upplevelser och en ny syn både på oss själva och på den egna verksamheten. Några exempel på sätt att samla in information:

• Enkäter: föräldra- eller barnenkäter, självskattningsenkät som till exempel Skolverkets BRUK
• Intervjuer: enskilda intervjuer eller fokusgrupper, kan ske med barn, föräldrar eller personal
• Observationer: baseras på olika protokoll (se exempel på tidigare inlägg i denna blogg), sker ofta med barn och/eller personal, sker ofta även med hjälp av foto, film och ljudinspelningar
• Texter: anteckningar, protokoll, dokument, listor, rapporter, handlingsplaner, citat
• Sifferuppgifter: statistik, både officiell och egen insamlad
• Produkter: barnens alster kan också utgöra underlag för vidare analys

Ovanstående insamlingsmetoder kan göras på många olika sätt, men viktigast är att välja metod med tanke på syftet – vad är det vi vill och behöver ta reda på?

Vilka av dessa eller andra sätt har gett er användbart underlag? Har ni fått något resultat som överraskat och hjälpt er vidare i tanken eller lett till nya frågor?


Hur kan vi fånga det förändrade kunnandet hos barnen?

För att kunna lyfta fram det förändrade kunnandet måste vi pedagoger ha systematiska strategier hur vi ska samla in ett underlag som vi kan följa under en längre period.  Hos oss använder vi observationer, barnens reflektioner och pedagogiska dokumentationer som verktyg i detta arbete. Dessa underlag ingår i vårt reflektionsverktyg. Verktyget är en färdig Powerpoint där vi lägger in allt råmaterial som vi sedan bearbetar till vår projektberättelse. Projektberättelsen får sedan barnen i slutet av vårterminen.

Ett exempel kan vara på en yngrebarnsavdelning där vi sett bygg och konstruktion som ett projektspår. Vi väljer här observation som verktyg och vi fokuserar på vilka strategier de använder sig av vid byggandet. Efter någon månad gör vi nya observationer och kan då se hur och om barnen har ändrat sina strategier och om byggena utvecklats något. På en äldrebarnsavdelning kan våra strategier vara både observationer och barnens egna reflektioner. Här är barnens tankar kring design och strategier värdefulla för att se hur deras tankebanor expanderar.

För att fånga det förändrade kunnandet är det viktigt att dessa observationer och analyser görs regelbundet över året, gärna veckovis men minst månadsvis.

Det här är ett sätt att fånga det förändrade kunnandet som fungerar för oss.

Hälsningar Evelina och Helena, Glömsta förskola


Nu kan man prenumerera på bloggen!

Ni har väl inte missat att man numera kan prenumerera på bloggen!? Då riskerar du inte att missa något viktigt eftersom du får ett e-postmeddelande när det finns nya inlägg. Registrera dig längre ner på denna sida.


Utmaningarna är många och stora – lärdomar dras!

Höstens konferens handlade om erfarenhetsutbyte kring hur förskolan konkret kan göra för att dokumentera och följa upp barns förändrade kunnande samt relatera det till kvalitetsbedömningar av verksamheten. I förra blogginlägget lovade jag därför återkomma med inblickar i hur förskolor inom programmet arbetat. Konferensen visade en mångfald av förutsättningar och tolkningar av hur uppgiften kan bemötas. Stort engagemang och omfattande arbeten hos deltagande förskolor gav upphov till en fantastisk mängd dokumentation som tagit tid att analysera och dra slutsatser ifrån. Nu börjar vi kunna se och formulera viktiga lärdomar, vilka presenteras kort nedan. Håller ni med?

• Det är inte bara barns delaktighet, inflytande och intresse som ska dokumenteras, utan även barns kunnande. Det senare verkar betydligt svårare.
• Det räcker inte med generella beskrivningar av vilken kunskap som finns i barngruppen, utan även enskilda barns kunnande behöver dokumenteras.
• För att klara uppdraget med dokumentation och uppföljning av barns förändrade kunnande krävs avgränsningar till mer specifikt mål, utvecklingsområde och åtgärder.
• Professionalism handlar i hög grad om att avstå från tyckande och alltmer övergå till att göra professionella analyser, reflektioner och slutsatser baserat på didaktisk kompetens och relatera till kriterier som framgår av läroplan, verksamhetsplaner och vetenskaplig grund.
• Analyserna behöver utgå från dokumenterat och specifikt resultat.
• Man behöver kunna svara på frågan hur man vet och inte bara konstatera att man vet. Därför ska man redovisa både hur resultat samlats in och hur analys genomförts. Detta för att andra ska kunna bedöma tillförlitligheten i slutsatserna.
• Analyserna ska göras i dialog i syfte att liksom det akademiska seminariet skapa reflekterad kunskap, där även metodologiska och etiska bedömningar görs.
• Avgörande för att se förändrat kunnande är att observationer görs kontinuerligt vid upprepade tillfällen. Ett nuläge behöver göras för att kunna se förändrat kunnande.
• För att upprepade noteringar ska bli verklighet i vardagen behöver man organisera för systematik.
• Det är viktigt att tydliggöra att syftet inte är att bedöma barnens kunnande och framför allt inte att döma barnen. Iakttagelser om barnens kunnande ska alltid relateras till verksamheten.
• Syftet är alltid att dra slutsatser om hur förskolans kvalitet och verksamhet ska kunna utvecklas för att ytterligare stötta barnens utveckling och lärande.

Under våren fortlöper också utvecklingsarbetet på alla deltagande förskolor och ytterligare lärdomar kommer löpande presenteras på denna blogg. Vi ska också försöka bli mer konkreta och ge exempel på ovanstående punkter. För det har visat sig att de konkreta exemplen både är svårast att presentera, men också de mest eftertraktade att läsa om. Det konkreta är inte banalt eller trivialt, utan är enklast att ta till sig och lära av. Har ni som läser exempel på hur ni gör konkret på era förskolor? Skriv gärna i kommentar nedan!


Att skapa underlag för utveckling av förskolan

Till nästa konferens ska de deltagande förskolorna presentera olika verktyg de använt för att dokumentera barns kunnande inom ett avgränsat läroplansmål. Det blir intressant att se bredden av verktyg. Vi kommer kanske få se olika observations- och reflektionsprotokoll, fotografier, mind-maps, ordmoln och projektberättelser med mera. Då verktygen används vid upprepade tillfällen är tanken att förändrat kunnande borde kunna synliggöras.

Analyserna som görs av det material som uppstår ska enligt uppdrag och läroplan alltid sättas i samband med verksamhetens förutsättningar och genomförande. Därför behövs även underlag som beskriver detta. Det kan handla om självvärderingar som till exempel Skolverkets BRUK och eventuellt föräldraenkäter, men även liknande verktyg som nämndes ovan.

Förskoleforskaren Jan Håkansson varnar för att samla in för stora mängder av underlag med hjälp av olika metoder. Det är viktigare att noggrant välja metod som bäst passar för att få ett underlag som tydligt speglar den måluppfyllelse man vill skapa sig en bild av. Viktigt är att alltid minnas orsaken till varför man vill se barnens förändrade kunnande och måluppfyllelsen – för att underlätta och stimulera till förbättring av verksamheten!

Hur synliggör ni barns förändrade kunnande? Hur gör ni kopplingarna till verksamheten? Skriv gärna och berätta! I oktober kommer vi kunna ge inblickar i hur förskolor i programmet har arbetat.

Boktips: Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur.


Pröva på-vernissage!

 I år prövade vi på Glömsta ett nytt sätt att summera vårt år som vi tycker blev lyckat. Maj och Juni månad är de två hektiska månaderna anser vi, vi ska hinna med utvecklingssamtal, skriva projektberättelser, göra utvärderingar, ha sommarfester och fira förskolans dag. Så i år tänkte vi lite annorlunda, vi kände att  vi även ville visa på vad barnen hade fått varit med om under året utifrån sina projekt. Vi beslutade att vi slår ihop sommarfest, projektavslut och förskolans dag med en Pröva på-vernissage där alla avdelningar erbjöd aktiviteter utifrån sina projekt som alla föräldrar, syskon, barn fick undersöka och utforska tillsammans. Vi ville att barnen med sina familjer skulle få skapa/konstruera tillsammans och även uppleva en likvärdig och kreativ förskola. En förskola som även inbjuder till möten över spännande aktiviteter och avdelningar. Nu efter vernissagen anser vi att den var väldigt lyckad, det var roligt att så många kom och gick runt och prövade de olika aktiviteter vi erbjöd. Och för oss pedagoger blev det väldigt värdefullt avslut för läsåret. 

bild 1

Utforskarna har arbetat med fart på olika sätt och de erbjöd att konstruera flygplan.

bild 2

Avdelningen Leken har arbetat med ljus och kontraster.

bild 3

Leken erbjöd även att skapa med hjälp av projektor och ljus som kontrast.

bild 4

På Dansen kunde man få gå in i ett akvarium.

bild 5

På Viljan kunde man konstruera flygplan som man även kunde se sig själv på väggen när man arbetade med hjälp av en projektor och lärplatta.

bild 6

Här kunde man bygga skuggor och utforska hur vi kan använda ljus som kontrast.

bild 7

Här på Dansen kunde man även undersöka hur frukter såg ut på nära håll.

bild 8

På Drömmen fick de konstruera och skapa mönster med olika material.

bild 9

På Fantasin fick man konstruera egna klockor.

 

Det blev en toppen eftermiddag med många Wow och skratt tillsammans.

Tack för oss och trevlig sommar!

Evelina och Helena


Ingen vet vad kvalitetsutveckling kan bli

Jag vill lyfta fram ett inspirerande samtal mellan en pedagog och ett barn, som utspelade sig vid en förskolas projektarbete (för hela exemplet – se boken Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi). Nya saker skapades av skrot och barnen kallade skrotdelarna för mojänger. En dag satt ett barn och studerade en av alla mojängerna och frågade sedan pedagogen vad en mojäng egentligen var. Då pedagogen inte visste det sa barnet de ord som numera kan ses som bevingade: Nån kanske vet vad en mojäng är, men ingen vet vad det kan bli.

Klokheten och slagkraften i hens ord uppfattades av pedagogerna som sedan själva formulerade följande: Någon kanske vet vad ett barn är, men ingen vet vad det kan bli. Någon kanske vet vad en förskola är, men ingen vet vad den kan bli. Någon kanske vet vad världen är, men ingen vet vad den kan bli.

För mig bjuder dessa ord upp till nytänk, kreativitet och tillförsikt om utveckling. Och nu är det min tur att göra en formulering inspirerad av dessa ord: Nån kanske vet vad kvalitetsutveckling är, men ingen vet vad det kan bli.

Genom forsknings- och utvecklingsprogrammet Små barns lärande och genom denna blogg hoppas och tror jag att vi tillsammans kan skapa nya tankar och arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vad säger ni? Hur kan dokumentation av barns förändrade kunnande bidra till utvärdering av förskolans verksamhet och utveckling av förskolans kvalitet?

Litteraturtips: Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.