Reflektionsdokument

På våra förskolor (i Flemingsberg) jobbar vi projektinriktat och från och med i år är det fokus på matematik. När vi jobbar med projektet på avdelningarna strävar vi efter att utgå från barnens erfarenhetsvärld och intressen. Vi pedagoger använder oss av en Power Point presentation där vi lägger in dokumentation från projektaktiviteterna. Vi upptäckte att vi ofta missar vissa delar när vi endast skrev våra reflektioner i löpande text. Vi la ofta fokus på hur vi gick vidare istället för att stanna upp och reflektera över aktiviteten som varit och hur det kommer sig att vi gjorde dessa val. Numera har vi även lagt in reflektionsdokumentet (PDF) i Power Pointen varje vecka, detta för att få systematik i arbetslagets reflektioner på planeringen.

I organisationen arbetar vi fortfarande med vilka olika frågor vi kan utgå ifrån inom de olika rubrikerna. Vi har upptäckt hur betydelsefullt det är att lägga till och göra små ändringar för att på så sätt synliggöra och tydliggöra vad vi gör med barnen och hur vi kommer in på olika spår i vårt projekt med barnen.

Ett litet tips från oss på Linneans förskola, Annika och Helena


Bra och dålig forskning?

”Det här var ingen bra forskning. Den forskning som vi fick höra om i morse var mycket bättre.”

Denna kommentar hörde jag efter en konferensdag vilket fick mig att börja fundera över vad som är ”bra” respektive ”dåligt” i forskningssammanhang. Vad kan det ha varit som personen ifråga menade? Grundades uttalandet på att forskningen var bristfälligt genomförd, att tveksamheter fanns i validitet och reliabilitet eller att tvivelaktiga slutsatser drogs utifrån empirin?

Eller kan det ha varit så att det som i detta sammanhang beskrevs som mindre bra forskning i själva verket var forskning vars resultat och kunskapsbidrag inte låg i linje med personens bild av kvalitativ förskoleverksamhet? Om så är fallet, är det då klokt att avfärda den som ”dålig” forskning? Kan det finnas en poäng med att faktiskt försöka förstå och sätta sig in lite extra i pedagogisk forskning vars resultat skaver lite mot det invanda? Vilken utveckling får vi i förskolan om vi endast lutar oss mot forskningsresultat som rimmar med det som vi redan vet och gör? Tänk om denna ”dåliga” forskning kan ge oss ett perspektiv på verksamheten som vi tidigare inte förmått se, ingår det då inte i vårt uppdrag att försöka förstå och sätta resultatet i relation till den verksamhet som bedrivs på förskolan? Gör vi det inte lite för enkelt för oss om vi avvisar forskning som ifrågasätter det normativa och invanda med motiveringen att det är ”dålig” forskning?

Jag kan på sätt och vis förstå personen i fråga. Får ibland själv kämpa för att ta mig an forskningsrapporter förutsättningslöst och inte redan innan läsning ha en bestämt åsikt om innehållet. Hur tänker ni andra, vad är er reaktion när ni stöter på forskning vars resultat inte helt går i linje med det vi förväntar oss eller ”vill” höra? Ser vi det som nonsens, hot eller som en möjlighet att inta nya perspektiv?

/Frida Lindroth, specialpedagog med inriktning förskola samt licentiand