Att skapa underlag för utveckling av förskolan

Till nästa konferens ska de deltagande förskolorna presentera olika verktyg de använt för att dokumentera barns kunnande inom ett avgränsat läroplansmål. Det blir intressant att se bredden av verktyg. Vi kommer kanske få se olika observations- och reflektionsprotokoll, fotografier, mind-maps, ordmoln och projektberättelser med mera. Då verktygen används vid upprepade tillfällen är tanken att förändrat kunnande borde kunna synliggöras.

Analyserna som görs av det material som uppstår ska enligt uppdrag och läroplan alltid sättas i samband med verksamhetens förutsättningar och genomförande. Därför behövs även underlag som beskriver detta. Det kan handla om självvärderingar som till exempel Skolverkets BRUK och eventuellt föräldraenkäter, men även liknande verktyg som nämndes ovan.

Förskoleforskaren Jan Håkansson varnar för att samla in för stora mängder av underlag med hjälp av olika metoder. Det är viktigare att noggrant välja metod som bäst passar för att få ett underlag som tydligt speglar den måluppfyllelse man vill skapa sig en bild av. Viktigt är att alltid minnas orsaken till varför man vill se barnens förändrade kunnande och måluppfyllelsen – för att underlätta och stimulera till förbättring av verksamheten!

Hur synliggör ni barns förändrade kunnande? Hur gör ni kopplingarna till verksamheten? Skriv gärna och berätta! I oktober kommer vi kunna ge inblickar i hur förskolor i programmet har arbetat.

Boktips: Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur.