Utmaningarna är många och stora – lärdomar dras!

Höstens konferens handlade om erfarenhetsutbyte kring hur förskolan konkret kan göra för att dokumentera och följa upp barns förändrade kunnande samt relatera det till kvalitetsbedömningar av verksamheten. I förra blogginlägget lovade jag därför återkomma med inblickar i hur förskolor inom programmet arbetat. Konferensen visade en mångfald av förutsättningar och tolkningar av hur uppgiften kan bemötas. Stort engagemang och omfattande arbeten hos deltagande förskolor gav upphov till en fantastisk mängd dokumentation som tagit tid att analysera och dra slutsatser ifrån. Nu börjar vi kunna se och formulera viktiga lärdomar, vilka presenteras kort nedan. Håller ni med?

• Det är inte bara barns delaktighet, inflytande och intresse som ska dokumenteras, utan även barns kunnande. Det senare verkar betydligt svårare.
• Det räcker inte med generella beskrivningar av vilken kunskap som finns i barngruppen, utan även enskilda barns kunnande behöver dokumenteras.
• För att klara uppdraget med dokumentation och uppföljning av barns förändrade kunnande krävs avgränsningar till mer specifikt mål, utvecklingsområde och åtgärder.
• Professionalism handlar i hög grad om att avstå från tyckande och alltmer övergå till att göra professionella analyser, reflektioner och slutsatser baserat på didaktisk kompetens och relatera till kriterier som framgår av läroplan, verksamhetsplaner och vetenskaplig grund.
• Analyserna behöver utgå från dokumenterat och specifikt resultat.
• Man behöver kunna svara på frågan hur man vet och inte bara konstatera att man vet. Därför ska man redovisa både hur resultat samlats in och hur analys genomförts. Detta för att andra ska kunna bedöma tillförlitligheten i slutsatserna.
• Analyserna ska göras i dialog i syfte att liksom det akademiska seminariet skapa reflekterad kunskap, där även metodologiska och etiska bedömningar görs.
• Avgörande för att se förändrat kunnande är att observationer görs kontinuerligt vid upprepade tillfällen. Ett nuläge behöver göras för att kunna se förändrat kunnande.
• För att upprepade noteringar ska bli verklighet i vardagen behöver man organisera för systematik.
• Det är viktigt att tydliggöra att syftet inte är att bedöma barnens kunnande och framför allt inte att döma barnen. Iakttagelser om barnens kunnande ska alltid relateras till verksamheten.
• Syftet är alltid att dra slutsatser om hur förskolans kvalitet och verksamhet ska kunna utvecklas för att ytterligare stötta barnens utveckling och lärande.

Under våren fortlöper också utvecklingsarbetet på alla deltagande förskolor och ytterligare lärdomar kommer löpande presenteras på denna blogg. Vi ska också försöka bli mer konkreta och ge exempel på ovanstående punkter. För det har visat sig att de konkreta exemplen både är svårast att presentera, men också de mest eftertraktade att läsa om. Det konkreta är inte banalt eller trivialt, utan är enklast att ta till sig och lära av. Har ni som läser exempel på hur ni gör konkret på era förskolor? Skriv gärna i kommentar nedan!

1 kommentarer

Kommentarrubrik

Helena Näslund

Helena Näslund

Jag håller med om samtliga punkter och jag vill påstå att medvetenheten i Huddinges förskolor kring uppdraget och barns förändrade kunnande är stor. Jag läser dock med stor ödmjukhet om dessa viktiga men utmanande kriterier. Jag tänker att det är en stor utmaning att leva upp till bilden som beskrivs och att vi behöver unna oss att känna oss nöjda med varje framsteg vi gör i denna riktning. Bra att framgångsfaktorer tydliggörs så att vi systematiskt och långsiktigt kan utveckla verksamheten. Det ska bli spännande att läsa om konkreta exempel från era förskolor!

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*