Fjäril och feedback

Fjärilen som symbol för denna blogg och pågående utvecklingsarbete är ett exempel på skapande i en av de deltagande förskolorna här i Huddinge. Den har dessutom en rik symbolik:
– Från puppa till fjäril: utveckling och lärande för såväl barn som verksamhet
– Lek och lärande: nära koppling däremellan
– Relationellt perspektiv: fjärilen har skapats i samspel mellan flera barn
– Mönster: något som skapas av alla i verksamheten och som vi ofta söker efter vid analys- och kvalitetsarbete

Ni har väl föresten sett denna film om skapandet av just en fjäril och vikten av feedback? Feedback som är så centralt för all utveckling.


Skilj på uppföljning och utvärdering och låt oss överraskas!

Begreppen uppföljning och utvärdering är sammanlänkade med varandra och är viktiga delar i kvalitetsarbete, men blandas ofta ihop. Skillnaderna är värda att uppmärksammas eftersom risken annars är stor att bedömningar görs för snabbt, oreflekterat och ogrundat. I Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i skolväsendet finns följande definitioner:

Uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat.

En utvärdering utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen, men innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.

Ett led i att skapa en professionell förskola är att samla in saklig information om verksamheten och om barns kunnande innan analys, värdering och bedömning av verksamheten tar vid. På så vis öppnar vi upp för möjligheten att bli överraskade, få aha-upplevelser och en ny syn både på oss själva och på den egna verksamheten. Några exempel på sätt att samla in information:

• Enkäter: föräldra- eller barnenkäter, självskattningsenkät som till exempel Skolverkets BRUK
• Intervjuer: enskilda intervjuer eller fokusgrupper, kan ske med barn, föräldrar eller personal
• Observationer: baseras på olika protokoll (se exempel på tidigare inlägg i denna blogg), sker ofta med barn och/eller personal, sker ofta även med hjälp av foto, film och ljudinspelningar
• Texter: anteckningar, protokoll, dokument, listor, rapporter, handlingsplaner, citat
• Sifferuppgifter: statistik, både officiell och egen insamlad
• Produkter: barnens alster kan också utgöra underlag för vidare analys

Ovanstående insamlingsmetoder kan göras på många olika sätt, men viktigast är att välja metod med tanke på syftet – vad är det vi vill och behöver ta reda på?

Vilka av dessa eller andra sätt har gett er användbart underlag? Har ni fått något resultat som överraskat och hjälpt er vidare i tanken eller lett till nya frågor?