Klara och uttalade mål – för hög kvalité på förskolan

Då var Malmöseminariet avklarat. Ett återkommande ämne som det ständigt pratas och diskuteras kring är kvalitén på förskolan. En av frågorna vi brottas med är Vad påverkar kvalitén och hur får vi hög kvalitativ likvärdighet på alla avdelningar?  Här vill jag uppmärksamma en av Jan Håkanssons bilder som handlade just om det som påverkar kvalitén i förskolan (se PP bilden nedan). Alla dessa faktorer interagerar med varandra och är nödvändiga för god kvalité men jag vill särskilt uppmärksamma den om klara och uttalade mål. Jag kan inte låta bli att lyfta vissa frågor: Vad menas med klara och uttalade mål? Hur tolkar vi det? Hur ser det ut i verksamheterna?

I vår organisation har vi tagit ställning för att arbeta med att prioritera mål från läroplanen. De prioriterade målen väljs av pedagogerna på avdelningarna utifrån det sammanhang de befinner sig i så som barngrupp, projekt med mera. Tillsammans med förskolechef och pedagogisk handledare formulerar arbetslagen hur-et kring de prioriterade målen. Fokus i det ligger på det verksamheten ska erbjuda och bidra med till barns utveckling och lärande.

Vad jag förstår så är vi inte ensamma om att arbeta på det sättet. En av deltagarna i min lärgrupp lyfte att de jobbar på liknande sätt men att de även formulerar förväntade resultat.

Hur har ni det hos er?

blogg

Nourten Armak
Pedagogisk handledare Centrala Flemingsberg och Kästa

 


Malmö inspiration

Förra veckan var det åter dags för konferens i forskningsprojektet små barns lärande, denna gång i Malmö. Som alltid ett mycket späckat schema och man kommer hem med fler frågor än svar, men för att citera Jan Håkansson ”det är skillnad på utveckling och utbildning”. Meningen är inte att vi ska få alla svar serverade på silverfat, vi bedriver forskning där olika perspektiv och problematisering är centralt.

Jag tänkte bjuda er på lite Malmö inspiration, ett tips om ett youtube klipp jag fick av min lärgrupp. Det är Sven Persson professor i pedagogik vid Malmö Högskola som blir intervjuad om vad förskolan har för betydelse för barns framtida lärande, vad svensk förskola står inför för utmaningar och  vilka faktorer som är speciellt viktiga i den framtida förskolan.

Själv tycker jag särskilt mycket om meningen ”Det viktiga är att barn inte blir passiva mottagare av kunskap.”

 

https://www.youtube.com/watch?v=RfAKmM0uPMM

 

Maria Klasson

Ateljerista, Glömsta förskola

 

 


Bra och dålig forskning?

”Det här var ingen bra forskning. Den forskning som vi fick höra om i morse var mycket bättre.”

Denna kommentar hörde jag efter en konferensdag vilket fick mig att börja fundera över vad som är ”bra” respektive ”dåligt” i forskningssammanhang. Vad kan det ha varit som personen ifråga menade? Grundades uttalandet på att forskningen var bristfälligt genomförd, att tveksamheter fanns i validitet och reliabilitet eller att tvivelaktiga slutsatser drogs utifrån empirin?

Eller kan det ha varit så att det som i detta sammanhang beskrevs som mindre bra forskning i själva verket var forskning vars resultat och kunskapsbidrag inte låg i linje med personens bild av kvalitativ förskoleverksamhet? Om så är fallet, är det då klokt att avfärda den som ”dålig” forskning? Kan det finnas en poäng med att faktiskt försöka förstå och sätta sig in lite extra i pedagogisk forskning vars resultat skaver lite mot det invanda? Vilken utveckling får vi i förskolan om vi endast lutar oss mot forskningsresultat som rimmar med det som vi redan vet och gör? Tänk om denna ”dåliga” forskning kan ge oss ett perspektiv på verksamheten som vi tidigare inte förmått se, ingår det då inte i vårt uppdrag att försöka förstå och sätta resultatet i relation till den verksamhet som bedrivs på förskolan? Gör vi det inte lite för enkelt för oss om vi avvisar forskning som ifrågasätter det normativa och invanda med motiveringen att det är ”dålig” forskning?

Jag kan på sätt och vis förstå personen i fråga. Får ibland själv kämpa för att ta mig an forskningsrapporter förutsättningslöst och inte redan innan läsning ha en bestämt åsikt om innehållet. Hur tänker ni andra, vad är er reaktion när ni stöter på forskning vars resultat inte helt går i linje med det vi förväntar oss eller ”vill” höra? Ser vi det som nonsens, hot eller som en möjlighet att inta nya perspektiv?

/Frida Lindroth, specialpedagog med inriktning förskola samt licentiand