Ny fas i programmet – bloggen stängs ner

Denna blogg stängs nu ner men arbetet fortskrider, både genom fortsatt utvecklingsarbete, andra spridningskanaler samt författande av en slutrapport. Dessutom pågår planering av en spridningskonferens som kommer äga rum våren 2017. För mer information kontakta Anette Hamerslag, anette.hamerslag@huddinge.se, telefonnummer: 08-535 360 68.


Skilj på uppföljning och utvärdering och låt oss överraskas!

Begreppen uppföljning och utvärdering är sammanlänkade med varandra och är viktiga delar i kvalitetsarbete, men blandas ofta ihop. Skillnaderna är värda att uppmärksammas eftersom risken annars är stor att bedömningar görs för snabbt, oreflekterat och ogrundat. I Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i skolväsendet finns följande definitioner:

Uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat.

En utvärdering utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen, men innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.

Ett led i att skapa en professionell förskola är att samla in saklig information om verksamheten och om barns kunnande innan analys, värdering och bedömning av verksamheten tar vid. På så vis öppnar vi upp för möjligheten att bli överraskade, få aha-upplevelser och en ny syn både på oss själva och på den egna verksamheten. Några exempel på sätt att samla in information:

• Enkäter: föräldra- eller barnenkäter, självskattningsenkät som till exempel Skolverkets BRUK
• Intervjuer: enskilda intervjuer eller fokusgrupper, kan ske med barn, föräldrar eller personal
• Observationer: baseras på olika protokoll (se exempel på tidigare inlägg i denna blogg), sker ofta med barn och/eller personal, sker ofta även med hjälp av foto, film och ljudinspelningar
• Texter: anteckningar, protokoll, dokument, listor, rapporter, handlingsplaner, citat
• Sifferuppgifter: statistik, både officiell och egen insamlad
• Produkter: barnens alster kan också utgöra underlag för vidare analys

Ovanstående insamlingsmetoder kan göras på många olika sätt, men viktigast är att välja metod med tanke på syftet – vad är det vi vill och behöver ta reda på?

Vilka av dessa eller andra sätt har gett er användbart underlag? Har ni fått något resultat som överraskat och hjälpt er vidare i tanken eller lett till nya frågor?


Hur kan vi fånga det förändrade kunnandet hos barnen?

För att kunna lyfta fram det förändrade kunnandet måste vi pedagoger ha systematiska strategier hur vi ska samla in ett underlag som vi kan följa under en längre period.  Hos oss använder vi observationer, barnens reflektioner och pedagogiska dokumentationer som verktyg i detta arbete. Dessa underlag ingår i vårt reflektionsverktyg. Verktyget är en färdig Powerpoint där vi lägger in allt råmaterial som vi sedan bearbetar till vår projektberättelse. Projektberättelsen får sedan barnen i slutet av vårterminen.

Ett exempel kan vara på en yngrebarnsavdelning där vi sett bygg och konstruktion som ett projektspår. Vi väljer här observation som verktyg och vi fokuserar på vilka strategier de använder sig av vid byggandet. Efter någon månad gör vi nya observationer och kan då se hur och om barnen har ändrat sina strategier och om byggena utvecklats något. På en äldrebarnsavdelning kan våra strategier vara både observationer och barnens egna reflektioner. Här är barnens tankar kring design och strategier värdefulla för att se hur deras tankebanor expanderar.

För att fånga det förändrade kunnandet är det viktigt att dessa observationer och analyser görs regelbundet över året, gärna veckovis men minst månadsvis.

Det här är ett sätt att fånga det förändrade kunnandet som fungerar för oss.

Hälsningar Evelina och Helena, Glömsta förskola


Nu kan man prenumerera på bloggen!

Ni har väl inte missat att man numera kan prenumerera på bloggen!? Då riskerar du inte att missa något viktigt eftersom du får ett e-postmeddelande när det finns nya inlägg. Registrera dig längre ner på denna sida.


Utmaningarna är många och stora – lärdomar dras!

Höstens konferens handlade om erfarenhetsutbyte kring hur förskolan konkret kan göra för att dokumentera och följa upp barns förändrade kunnande samt relatera det till kvalitetsbedömningar av verksamheten. I förra blogginlägget lovade jag därför återkomma med inblickar i hur förskolor inom programmet arbetat. Konferensen visade en mångfald av förutsättningar och tolkningar av hur uppgiften kan bemötas. Stort engagemang och omfattande arbeten hos deltagande förskolor gav upphov till en fantastisk mängd dokumentation som tagit tid att analysera och dra slutsatser ifrån. Nu börjar vi kunna se och formulera viktiga lärdomar, vilka presenteras kort nedan. Håller ni med?

• Det är inte bara barns delaktighet, inflytande och intresse som ska dokumenteras, utan även barns kunnande. Det senare verkar betydligt svårare.
• Det räcker inte med generella beskrivningar av vilken kunskap som finns i barngruppen, utan även enskilda barns kunnande behöver dokumenteras.
• För att klara uppdraget med dokumentation och uppföljning av barns förändrade kunnande krävs avgränsningar till mer specifikt mål, utvecklingsområde och åtgärder.
• Professionalism handlar i hög grad om att avstå från tyckande och alltmer övergå till att göra professionella analyser, reflektioner och slutsatser baserat på didaktisk kompetens och relatera till kriterier som framgår av läroplan, verksamhetsplaner och vetenskaplig grund.
• Analyserna behöver utgå från dokumenterat och specifikt resultat.
• Man behöver kunna svara på frågan hur man vet och inte bara konstatera att man vet. Därför ska man redovisa både hur resultat samlats in och hur analys genomförts. Detta för att andra ska kunna bedöma tillförlitligheten i slutsatserna.
• Analyserna ska göras i dialog i syfte att liksom det akademiska seminariet skapa reflekterad kunskap, där även metodologiska och etiska bedömningar görs.
• Avgörande för att se förändrat kunnande är att observationer görs kontinuerligt vid upprepade tillfällen. Ett nuläge behöver göras för att kunna se förändrat kunnande.
• För att upprepade noteringar ska bli verklighet i vardagen behöver man organisera för systematik.
• Det är viktigt att tydliggöra att syftet inte är att bedöma barnens kunnande och framför allt inte att döma barnen. Iakttagelser om barnens kunnande ska alltid relateras till verksamheten.
• Syftet är alltid att dra slutsatser om hur förskolans kvalitet och verksamhet ska kunna utvecklas för att ytterligare stötta barnens utveckling och lärande.

Under våren fortlöper också utvecklingsarbetet på alla deltagande förskolor och ytterligare lärdomar kommer löpande presenteras på denna blogg. Vi ska också försöka bli mer konkreta och ge exempel på ovanstående punkter. För det har visat sig att de konkreta exemplen både är svårast att presentera, men också de mest eftertraktade att läsa om. Det konkreta är inte banalt eller trivialt, utan är enklast att ta till sig och lära av. Har ni som läser exempel på hur ni gör konkret på era förskolor? Skriv gärna i kommentar nedan!