Var beredd på svackan!

På vårens konferens lyfte Inger Fält ledarskapets betydelse vid implementeringsarbete. Hon beskrev en risk som skildrats av professor emeritus Michael Fullan – implementeringssvackan. Det är inte ovanligt att det går knackigt i början av ett förändringsarbete och implementeringssvackan är en förklaring.Q-BUF-implementeringssvacka2

Ambitionen med ett utvecklingsarbete är vanligen att förbättra resultat och/eller egen kompetens, men eftersom det handlar om att arbeta på ett annat sätt än tidigare innebär det att man till en start tappar i både ock. Detta kan få mycket negativa följder för motivationen. För att man ska orka ta sig igenom denna övergångsperiod är det oerhört viktigt att chefer och ledare hanterar situationen på ett klokt sätt. Första steget är att inse att implementeringssvackan existerar och bara det gör ofta stor skillnad. På så vis behöver man inte försöka överbrygga det glapp som upplevs för att man jämför sig med en myt. Istället kan man använda sin energi till att först arbeta med att återfå resultat på samma nivå som tidigare och därefter låta de nya rutinerna man implementerat leda till ett verkligt högre resultat. Skickliga ledare kan bidra till att öka lutningen på linjen så den blir brantare och att återhämtningsperioden kortas ner.

Känner ni igen er? Hur har implementeringssvackan märkts i förändringsarbeten hos er? Och vad har ni för idéer för att påskynda så man kan komma ur den så snart som möjligt?

Boktips: Fullan, Michael (2013). Rörligt ledarskap. Den magra vägen till förändring. Lund: Studentlitteratur.


Fjäril och feedback

Fjärilen som symbol för denna blogg och pågående utvecklingsarbete är ett exempel på skapande i en av de deltagande förskolorna här i Huddinge. Den har dessutom en rik symbolik:
– Från puppa till fjäril: utveckling och lärande för såväl barn som verksamhet
– Lek och lärande: nära koppling däremellan
– Relationellt perspektiv: fjärilen har skapats i samspel mellan flera barn
– Mönster: något som skapas av alla i verksamheten och som vi ofta söker efter vid analys- och kvalitetsarbete

Ni har väl föresten sett denna film om skapandet av just en fjäril och vikten av feedback? Feedback som är så centralt för all utveckling.


Att skapa underlag för utveckling av förskolan

Till nästa konferens ska de deltagande förskolorna presentera olika verktyg de använt för att dokumentera barns kunnande inom ett avgränsat läroplansmål. Det blir intressant att se bredden av verktyg. Vi kommer kanske få se olika observations- och reflektionsprotokoll, fotografier, mind-maps, ordmoln och projektberättelser med mera. Då verktygen används vid upprepade tillfällen är tanken att förändrat kunnande borde kunna synliggöras.

Analyserna som görs av det material som uppstår ska enligt uppdrag och läroplan alltid sättas i samband med verksamhetens förutsättningar och genomförande. Därför behövs även underlag som beskriver detta. Det kan handla om självvärderingar som till exempel Skolverkets BRUK och eventuellt föräldraenkäter, men även liknande verktyg som nämndes ovan.

Förskoleforskaren Jan Håkansson varnar för att samla in för stora mängder av underlag med hjälp av olika metoder. Det är viktigare att noggrant välja metod som bäst passar för att få ett underlag som tydligt speglar den måluppfyllelse man vill skapa sig en bild av. Viktigt är att alltid minnas orsaken till varför man vill se barnens förändrade kunnande och måluppfyllelsen – för att underlätta och stimulera till förbättring av verksamheten!

Hur synliggör ni barns förändrade kunnande? Hur gör ni kopplingarna till verksamheten? Skriv gärna och berätta! I oktober kommer vi kunna ge inblickar i hur förskolor i programmet har arbetat.

Boktips: Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur.


Pröva på-vernissage!

 I år prövade vi på Glömsta ett nytt sätt att summera vårt år som vi tycker blev lyckat. Maj och Juni månad är de två hektiska månaderna anser vi, vi ska hinna med utvecklingssamtal, skriva projektberättelser, göra utvärderingar, ha sommarfester och fira förskolans dag. Så i år tänkte vi lite annorlunda, vi kände att  vi även ville visa på vad barnen hade fått varit med om under året utifrån sina projekt. Vi beslutade att vi slår ihop sommarfest, projektavslut och förskolans dag med en Pröva på-vernissage där alla avdelningar erbjöd aktiviteter utifrån sina projekt som alla föräldrar, syskon, barn fick undersöka och utforska tillsammans. Vi ville att barnen med sina familjer skulle få skapa/konstruera tillsammans och även uppleva en likvärdig och kreativ förskola. En förskola som även inbjuder till möten över spännande aktiviteter och avdelningar. Nu efter vernissagen anser vi att den var väldigt lyckad, det var roligt att så många kom och gick runt och prövade de olika aktiviteter vi erbjöd. Och för oss pedagoger blev det väldigt värdefullt avslut för läsåret. 

bild 1

Utforskarna har arbetat med fart på olika sätt och de erbjöd att konstruera flygplan.

bild 2

Avdelningen Leken har arbetat med ljus och kontraster.

bild 3

Leken erbjöd även att skapa med hjälp av projektor och ljus som kontrast.

bild 4

På Dansen kunde man få gå in i ett akvarium.

bild 5

På Viljan kunde man konstruera flygplan som man även kunde se sig själv på väggen när man arbetade med hjälp av en projektor och lärplatta.

bild 6

Här kunde man bygga skuggor och utforska hur vi kan använda ljus som kontrast.

bild 7

Här på Dansen kunde man även undersöka hur frukter såg ut på nära håll.

bild 8

På Drömmen fick de konstruera och skapa mönster med olika material.

bild 9

På Fantasin fick man konstruera egna klockor.

 

Det blev en toppen eftermiddag med många Wow och skratt tillsammans.

Tack för oss och trevlig sommar!

Evelina och Helena


Att visa på värdet av barnens alster

Vi har visat i bloggen på miljöer och dokumentationer på vår förskola. Den här gången tänkte vi visa hur vi synliggör och visar värdet på barnens alster som skapas.

Vi som arbetar på Glömsta förskola vill att barnens alster ska värderas lika högt som våra miljöer. Detta som en del av vårt kvalitetsarbete. I början av vår resa upptäckte vi att alster och skapelser inte gavs någon större omsorg när de var klara. De sattes upp på väggarna utan någon tanke på att det skulle se snyggt ut. Pedagoger skrev sällan någon rubrik vad alstren handlade om. Efter gemensamma diskussioner kom vi fram till att alster skulle visas lika stor omsorg som övriga dokumentationer. Först och främst kände vi att det var viktigt att sätta alstren i ett sammanhang, med en rubrik till och eventuellt en liten text som förklarar varför vi använt oss av just den här tekniken. Vi använder oss av bakgrunder eller ramar för att lyfta och förstärka bilderna. Vi skriver inte direkt på barnens teckningar utan sätter små lappar intill och vi sätter upp alstren på ett tilltalande sätt; symetriskt och med likadana bakgrunder. Vi bifogar även denna gång exempel på hur det kan se ut.

 

IMG_1180

På denna avdelningen har de yngre barnen fått pröva akvarellmålning.

IMG_1194

Här har de äldre barnen fått studera en solros och skapat utifrån den med permanentpenna och vattenfärg.

IMG_1192

här har barnen fått pröva olika tekniker, sockermålning och tejpmålning bland annat.

IMG_1190

Vackra kulmålningar!

IMG_1182

Här har barnen fått reflekterat om en fråga om vatten och sedan illustrerat detta.

IMG_1186

Vilka vackra färger det blir med svart bakgrund!

IMG_1185

På den här avdelningen har pedagogerna sparat barnens porträtt från förra läsåret så på den övre raden är från 2013-14 och den nedre från 2014-15.

 

Om det är något ni undrar över så är det bara att höra av sig!

Helena och Evelina


Klara och uttalade mål – för hög kvalité på förskolan

Då var Malmöseminariet avklarat. Ett återkommande ämne som det ständigt pratas och diskuteras kring är kvalitén på förskolan. En av frågorna vi brottas med är Vad påverkar kvalitén och hur får vi hög kvalitativ likvärdighet på alla avdelningar?  Här vill jag uppmärksamma en av Jan Håkanssons bilder som handlade just om det som påverkar kvalitén i förskolan (se PP bilden nedan). Alla dessa faktorer interagerar med varandra och är nödvändiga för god kvalité men jag vill särskilt uppmärksamma den om klara och uttalade mål. Jag kan inte låta bli att lyfta vissa frågor: Vad menas med klara och uttalade mål? Hur tolkar vi det? Hur ser det ut i verksamheterna?

I vår organisation har vi tagit ställning för att arbeta med att prioritera mål från läroplanen. De prioriterade målen väljs av pedagogerna på avdelningarna utifrån det sammanhang de befinner sig i så som barngrupp, projekt med mera. Tillsammans med förskolechef och pedagogisk handledare formulerar arbetslagen hur-et kring de prioriterade målen. Fokus i det ligger på det verksamheten ska erbjuda och bidra med till barns utveckling och lärande.

Vad jag förstår så är vi inte ensamma om att arbeta på det sättet. En av deltagarna i min lärgrupp lyfte att de jobbar på liknande sätt men att de även formulerar förväntade resultat.

Hur har ni det hos er?

blogg

Nourten Armak
Pedagogisk handledare Centrala Flemingsberg och Kästa

 


Pedagogiska miljöer

I förra inlägget beskrev vi att en del Glömstas utvecklingsarbete har handlat om hur vi visar på hög kvalité genom pedagogisk dokumentation men parallellt har vi även arbetat med att miljön ska spegla våra projekt, visa på hög kvalité och att vi ser barnen som kompetenta forskare. Jag som besökare ska kunna se via miljön vad för projekt som pågår på respektive avdelning. När vi utvecklar och utvärderar vår miljö så utgår vi ifrån våra tre T:n som ledsagare, miljön ska vara Tydlig, Tillgänglig och Tilltalande. Vi iordningställer våra miljöer med mindre olika stationer som ska bjuda in barnen med spännande material.

Ett annat perspektiv och begrepp vi använder på Glömsta förskola är att barnen har rätt till att välkomnas in i ett görande och med det menar vi att miljön ska locka barnen till att skapa, konstruera och utforska när de kommer till oss redan på morgonen. Vid borden kan vi duka fram olika sätt att skapa, i byggrummen kan vi ställa iordning djur, växter och konstruktionsmaterial, iordningställa overheaden med spännande material, ha musik som ger stämning eller en miljö som uppmuntrar till rollek. I detta inlägg vill vi inspirera med bilder på spännande miljöer som välkomnar barnen till en utforskande sammanhang med spännande kontraster.

Stort tack för oss!

Evelina och Helena

 

IMG_4428

Vid detta ljusbord kan de leka att de åker till rymden med hjälpa av en projektor.

IMG_4415

Vi utforskar transperant material och färger.

IMG_4417

En iordningställd overhead välkomnar in barnen.

IMG_4423

Välkomna att leka med oss i vår värld!

IMG_4420

Vid detta bord kan barnen konstruera och designa mönster med flera fantastiska material.

IMG_4430

Att välkomnas in att få skapa och forska kring tussilagon i flera dimensioner. med hjälpa av förstoringsglas, bilder, riktiga tussilagon och pennor.

IMG_4436

Tillgängligt, tydligt och tilltalande. Ett sätt att erbjuda barnen material med olika sätt att sortera.

IMG_4438

Spela på flaskor med olika mängd vatten.

IMG_4441

På denna avdelning handlar projektet om fantastiska kulbanor, barnens konstruktioner får stå kvar så att de välkomnas in i ett görande.

IMG_4440

Vi erbjuder flera stationer som är tillgängliga, tydliga och tilltalande på våra avdelningar.

IMG_4445

I detta byggrum välkomnas barnen in till att utveckla sina kunskaper om kartor som är deras projekt.

IMG_4451

På denna avdelningen arbetar de med Bockarna Bruse och har omarbetat en spjälsäng till en spännande miljö.

 


Bra och dålig forskning?

”Det här var ingen bra forskning. Den forskning som vi fick höra om i morse var mycket bättre.”

Denna kommentar hörde jag efter en konferensdag vilket fick mig att börja fundera över vad som är ”bra” respektive ”dåligt” i forskningssammanhang. Vad kan det ha varit som personen ifråga menade? Grundades uttalandet på att forskningen var bristfälligt genomförd, att tveksamheter fanns i validitet och reliabilitet eller att tvivelaktiga slutsatser drogs utifrån empirin?

Eller kan det ha varit så att det som i detta sammanhang beskrevs som mindre bra forskning i själva verket var forskning vars resultat och kunskapsbidrag inte låg i linje med personens bild av kvalitativ förskoleverksamhet? Om så är fallet, är det då klokt att avfärda den som ”dålig” forskning? Kan det finnas en poäng med att faktiskt försöka förstå och sätta sig in lite extra i pedagogisk forskning vars resultat skaver lite mot det invanda? Vilken utveckling får vi i förskolan om vi endast lutar oss mot forskningsresultat som rimmar med det som vi redan vet och gör? Tänk om denna ”dåliga” forskning kan ge oss ett perspektiv på verksamheten som vi tidigare inte förmått se, ingår det då inte i vårt uppdrag att försöka förstå och sätta resultatet i relation till den verksamhet som bedrivs på förskolan? Gör vi det inte lite för enkelt för oss om vi avvisar forskning som ifrågasätter det normativa och invanda med motiveringen att det är ”dålig” forskning?

Jag kan på sätt och vis förstå personen i fråga. Får ibland själv kämpa för att ta mig an forskningsrapporter förutsättningslöst och inte redan innan läsning ha en bestämt åsikt om innehållet. Hur tänker ni andra, vad är er reaktion när ni stöter på forskning vars resultat inte helt går i linje med det vi förväntar oss eller ”vill” höra? Ser vi det som nonsens, hot eller som en möjlighet att inta nya perspektiv?

/Frida Lindroth, specialpedagog med inriktning förskola samt licentiand