Att visa på värdet av barnens alster

Vi har visat i bloggen på miljöer och dokumentationer på vår förskola. Den här gången tänkte vi visa hur vi synliggör och visar värdet på barnens alster som skapas.

Vi som arbetar på Glömsta förskola vill att barnens alster ska värderas lika högt som våra miljöer. Detta som en del av vårt kvalitetsarbete. I början av vår resa upptäckte vi att alster och skapelser inte gavs någon större omsorg när de var klara. De sattes upp på väggarna utan någon tanke på att det skulle se snyggt ut. Pedagoger skrev sällan någon rubrik vad alstren handlade om. Efter gemensamma diskussioner kom vi fram till att alster skulle visas lika stor omsorg som övriga dokumentationer. Först och främst kände vi att det var viktigt att sätta alstren i ett sammanhang, med en rubrik till och eventuellt en liten text som förklarar varför vi använt oss av just den här tekniken. Vi använder oss av bakgrunder eller ramar för att lyfta och förstärka bilderna. Vi skriver inte direkt på barnens teckningar utan sätter små lappar intill och vi sätter upp alstren på ett tilltalande sätt; symetriskt och med likadana bakgrunder. Vi bifogar även denna gång exempel på hur det kan se ut.

 

IMG_1180

På denna avdelningen har de yngre barnen fått pröva akvarellmålning.

IMG_1194

Här har de äldre barnen fått studera en solros och skapat utifrån den med permanentpenna och vattenfärg.

IMG_1192

här har barnen fått pröva olika tekniker, sockermålning och tejpmålning bland annat.

IMG_1190

Vackra kulmålningar!

IMG_1182

Här har barnen fått reflekterat om en fråga om vatten och sedan illustrerat detta.

IMG_1186

Vilka vackra färger det blir med svart bakgrund!

IMG_1185

På den här avdelningen har pedagogerna sparat barnens porträtt från förra läsåret så på den övre raden är från 2013-14 och den nedre från 2014-15.

 

Om det är något ni undrar över så är det bara att höra av sig!

Helena och Evelina


Klara och uttalade mål – för hög kvalité på förskolan

Då var Malmöseminariet avklarat. Ett återkommande ämne som det ständigt pratas och diskuteras kring är kvalitén på förskolan. En av frågorna vi brottas med är Vad påverkar kvalitén och hur får vi hög kvalitativ likvärdighet på alla avdelningar?  Här vill jag uppmärksamma en av Jan Håkanssons bilder som handlade just om det som påverkar kvalitén i förskolan (se PP bilden nedan). Alla dessa faktorer interagerar med varandra och är nödvändiga för god kvalité men jag vill särskilt uppmärksamma den om klara och uttalade mål. Jag kan inte låta bli att lyfta vissa frågor: Vad menas med klara och uttalade mål? Hur tolkar vi det? Hur ser det ut i verksamheterna?

I vår organisation har vi tagit ställning för att arbeta med att prioritera mål från läroplanen. De prioriterade målen väljs av pedagogerna på avdelningarna utifrån det sammanhang de befinner sig i så som barngrupp, projekt med mera. Tillsammans med förskolechef och pedagogisk handledare formulerar arbetslagen hur-et kring de prioriterade målen. Fokus i det ligger på det verksamheten ska erbjuda och bidra med till barns utveckling och lärande.

Vad jag förstår så är vi inte ensamma om att arbeta på det sättet. En av deltagarna i min lärgrupp lyfte att de jobbar på liknande sätt men att de även formulerar förväntade resultat.

Hur har ni det hos er?

blogg

Nourten Armak
Pedagogisk handledare Centrala Flemingsberg och Kästa

 


Pedagogiska miljöer

I förra inlägget beskrev vi att en del Glömstas utvecklingsarbete har handlat om hur vi visar på hög kvalité genom pedagogisk dokumentation men parallellt har vi även arbetat med att miljön ska spegla våra projekt, visa på hög kvalité och att vi ser barnen som kompetenta forskare. Jag som besökare ska kunna se via miljön vad för projekt som pågår på respektive avdelning. När vi utvecklar och utvärderar vår miljö så utgår vi ifrån våra tre T:n som ledsagare, miljön ska vara Tydlig, Tillgänglig och Tilltalande. Vi iordningställer våra miljöer med mindre olika stationer som ska bjuda in barnen med spännande material.

Ett annat perspektiv och begrepp vi använder på Glömsta förskola är att barnen har rätt till att välkomnas in i ett görande och med det menar vi att miljön ska locka barnen till att skapa, konstruera och utforska när de kommer till oss redan på morgonen. Vid borden kan vi duka fram olika sätt att skapa, i byggrummen kan vi ställa iordning djur, växter och konstruktionsmaterial, iordningställa overheaden med spännande material, ha musik som ger stämning eller en miljö som uppmuntrar till rollek. I detta inlägg vill vi inspirera med bilder på spännande miljöer som välkomnar barnen till en utforskande sammanhang med spännande kontraster.

Stort tack för oss!

Evelina och Helena

 

IMG_4428

Vid detta ljusbord kan de leka att de åker till rymden med hjälpa av en projektor.

IMG_4415

Vi utforskar transperant material och färger.

IMG_4417

En iordningställd overhead välkomnar in barnen.

IMG_4423

Välkomna att leka med oss i vår värld!

IMG_4420

Vid detta bord kan barnen konstruera och designa mönster med flera fantastiska material.

IMG_4430

Att välkomnas in att få skapa och forska kring tussilagon i flera dimensioner. med hjälpa av förstoringsglas, bilder, riktiga tussilagon och pennor.

IMG_4436

Tillgängligt, tydligt och tilltalande. Ett sätt att erbjuda barnen material med olika sätt att sortera.

IMG_4438

Spela på flaskor med olika mängd vatten.

IMG_4441

På denna avdelning handlar projektet om fantastiska kulbanor, barnens konstruktioner får stå kvar så att de välkomnas in i ett görande.

IMG_4440

Vi erbjuder flera stationer som är tillgängliga, tydliga och tilltalande på våra avdelningar.

IMG_4445

I detta byggrum välkomnas barnen in till att utveckla sina kunskaper om kartor som är deras projekt.

IMG_4451

På denna avdelningen arbetar de med Bockarna Bruse och har omarbetat en spjälsäng till en spännande miljö.

 


Malmö inspiration

Förra veckan var det åter dags för konferens i forskningsprojektet små barns lärande, denna gång i Malmö. Som alltid ett mycket späckat schema och man kommer hem med fler frågor än svar, men för att citera Jan Håkansson ”det är skillnad på utveckling och utbildning”. Meningen är inte att vi ska få alla svar serverade på silverfat, vi bedriver forskning där olika perspektiv och problematisering är centralt.

Jag tänkte bjuda er på lite Malmö inspiration, ett tips om ett youtube klipp jag fick av min lärgrupp. Det är Sven Persson professor i pedagogik vid Malmö Högskola som blir intervjuad om vad förskolan har för betydelse för barns framtida lärande, vad svensk förskola står inför för utmaningar och  vilka faktorer som är speciellt viktiga i den framtida förskolan.

Själv tycker jag särskilt mycket om meningen ”Det viktiga är att barn inte blir passiva mottagare av kunskap.”

 

https://www.youtube.com/watch?v=RfAKmM0uPMM

 

Maria Klasson

Ateljerista, Glömsta förskola

 

 


Reflektionsdokument

På våra förskolor (i Flemingsberg) jobbar vi projektinriktat och från och med i år är det fokus på matematik. När vi jobbar med projektet på avdelningarna strävar vi efter att utgå från barnens erfarenhetsvärld och intressen. Vi pedagoger använder oss av en Power Point presentation där vi lägger in dokumentation från projektaktiviteterna. Vi upptäckte att vi ofta missar vissa delar när vi endast skrev våra reflektioner i löpande text. Vi la ofta fokus på hur vi gick vidare istället för att stanna upp och reflektera över aktiviteten som varit och hur det kommer sig att vi gjorde dessa val. Numera har vi även lagt in reflektionsdokumentet (PDF) i Power Pointen varje vecka, detta för att få systematik i arbetslagets reflektioner på planeringen.

I organisationen arbetar vi fortfarande med vilka olika frågor vi kan utgå ifrån inom de olika rubrikerna. Vi har upptäckt hur betydelsefullt det är att lägga till och göra små ändringar för att på så sätt synliggöra och tydliggöra vad vi gör med barnen och hur vi kommer in på olika spår i vårt projekt med barnen.

Ett litet tips från oss på Linneans förskola, Annika och Helena


Bra och dålig forskning?

”Det här var ingen bra forskning. Den forskning som vi fick höra om i morse var mycket bättre.”

Denna kommentar hörde jag efter en konferensdag vilket fick mig att börja fundera över vad som är ”bra” respektive ”dåligt” i forskningssammanhang. Vad kan det ha varit som personen ifråga menade? Grundades uttalandet på att forskningen var bristfälligt genomförd, att tveksamheter fanns i validitet och reliabilitet eller att tvivelaktiga slutsatser drogs utifrån empirin?

Eller kan det ha varit så att det som i detta sammanhang beskrevs som mindre bra forskning i själva verket var forskning vars resultat och kunskapsbidrag inte låg i linje med personens bild av kvalitativ förskoleverksamhet? Om så är fallet, är det då klokt att avfärda den som ”dålig” forskning? Kan det finnas en poäng med att faktiskt försöka förstå och sätta sig in lite extra i pedagogisk forskning vars resultat skaver lite mot det invanda? Vilken utveckling får vi i förskolan om vi endast lutar oss mot forskningsresultat som rimmar med det som vi redan vet och gör? Tänk om denna ”dåliga” forskning kan ge oss ett perspektiv på verksamheten som vi tidigare inte förmått se, ingår det då inte i vårt uppdrag att försöka förstå och sätta resultatet i relation till den verksamhet som bedrivs på förskolan? Gör vi det inte lite för enkelt för oss om vi avvisar forskning som ifrågasätter det normativa och invanda med motiveringen att det är ”dålig” forskning?

Jag kan på sätt och vis förstå personen i fråga. Får ibland själv kämpa för att ta mig an forskningsrapporter förutsättningslöst och inte redan innan läsning ha en bestämt åsikt om innehållet. Hur tänker ni andra, vad är er reaktion när ni stöter på forskning vars resultat inte helt går i linje med det vi förväntar oss eller ”vill” höra? Ser vi det som nonsens, hot eller som en möjlighet att inta nya perspektiv?

/Frida Lindroth, specialpedagog med inriktning förskola samt licentiand

 


I huvudet på verksamhetschefen!

Vad roligt att denna blogg kommit igång nu! Jag ser fram emot att följa den och läsa alla inlägg! Genom denna blogg kan alla förskolor i Huddinge, och i resten av landet, följa utvecklingen i Huddinges förskolor. Det blir spännande att läsa iakttagelser och reflektioner utifrån de utvecklingsarbeten som pågår på förskolorna Glömsta och Linnean. Men jag är lika intresserad av övriga förskolors utvecklingsarbete och reflektioner/inlägg. Hur kan vi synliggöra barns förändrade kunnande? Hur kan dokumentationen användas i förskolans analys och bidra till bedömningar av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov? Genom denna blogg kan Huddinges förskolor inspirera varandra och andra men också ställa frågor till fiffiga kompisar och professionella kollegor. Tillsammans kan vi genom denna dialog bidra till inspiration, reflektioner och utveckling av förskoleverksamhet i stort.

Annelie Glifberg, verksamhetschef förskolan i Huddinge


Begreppet förändrat kunnande

För min egen del var det alldeles nödvändigt att ersätta begreppet ”barns utveckling” som det så ofta talas om i förskolan till något annat. Det hade blivit alldeles för förknippat med utvecklingspsykologins tänk att vi utvecklas efter ett bestämt mönster, i stadium eller faser. Vi som arbetat på förskola ett par år vet att utveckling och lärande är mycket mer komplext än att ta oss från punkt A till punkt B och där emellan passera ett par stationer. När vi i uppstarten av forskningsprojektet Små barns lärande stötte på begreppet förändrat kunnande kände jag att jag kunde relatera till det direkt.

Ett förändrat kunnande förutsätter för det första att du redan har ett kunnande om något. Det stämmer mycket bra överens med den barnsyn om det kompetenta barnet som jag anser mig tillämpa.

På senare tid har jag dock börjat att fundera över om begreppet” förändrat” behöver problematiseras och kanske snarare ersättas med begreppen vidgat eller expanderat eftersom det inte alltid är självklart att kunnandet förändras, det vill säga som ordet ofta tolkas: blir till något annat. Det ursprungliga kunnande kan mycket väl vara lika aktuellt, relevant och viktigt som det fördjupade kunnande man tillägnar sig på vägen. Till exempel använder jag mig dagligen av förmågan att gå fast jag numera även tillägnat mig förmågan att springa och hoppa. Eller så är kunskapen om att poliser fångar tjuvar minst lika relevant fast jag numera också vet att de har många fler arbetsuppgifter än så. Jag tänker mig det ursprungliga kunnandet visuellt inuti mitt huvud som en boll, på den bollen fäster du sedan andra små eller stora bollar av nya kunskaper. De kan komma från olika riktningar och fastna ihop med andra kunskapsbollar. Det är osymetriskt, oregelbundet och ganska rörigt. Det är långt ifrån den visuella bild av barns utveckling som jag bär på, den är snarare ett linjärt tågspår med regelbundna stationer att passera.

Vilka begrepp går ni och bär på som skulle behövas rensas ut och ersättas med andra vars definition ni bättre kan relatera till?

Maria Klasson, Ateljerista Glömsta förskola


Glömstas utvecklingsarbete med dokumentationer

På Glömsta förskola inspirerades vi efter Inger Fäldts föreläsning Kvalité i förskolan och Dokumentation, syfte och överväganden som vi lyssnade på i oktober 2013. Inger Fäldt tog bland annat upp att hög kvalité kännetecknas av hur vi använder våra dokumentationer, till exempel att använda dem till att presentera förskolan, till utvecklingssamtal och barnens lärande.
Med alla dessa funderingar återvände vi till Glömsta och började titta på hur det såg ut på våra avdelningar ur ett likvärdighetsperspektiv och hur vi presenterade spår av barns görande. Vad vi upptäckte var att det såg väldigt spretigt ut på våra elva avdelningar. Nu ett år senare har vi efter diskussioner och reflektioner tillsammmans i olika nätverk utvecklat ett gemensamt förhållningssätt kring våra dokumentationer. Vi kom fram till att små förändringar kan göra stor skillnad, som att alla ska använda svart bakgrund, alla ska använda rubriker till barnens alster och dokumentationer. Här nedan följer några före och efterbilder.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/382/80482315/files/2014/12/img_0376.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/382/80482315/files/2014/12/img_0816.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/382/80482315/files/2014/12/img_0818.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/382/80482315/files/2014/12/img_0819.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/382/80482315/files/2014/12/img_0817.jpg

Detta är ett utvecklingsarbete som ständigt pågår i vår verksamhet och vi är långt ifrån klara!

Evelina och Helena


Ny blogg!

I dag har vi skapat den nya bloggen Små barns lärande i Huddinge för att sprida information om projektet.